första året

 

 

Nästan ett å halvt år har nu gått sen vi flyttade in permanent till gården.

 

Vi kan inte säga annat än, att så härlig som det gångna året blev, kunde vi inte ana.

 

 Vi hade pratat om att skaffa getter om nåt år, och att höns skulle det också ordnas.

Getter fick vi ifjol av ett par som skulle flytta sina hästar ner till Hultsfred, men saknade

plats för sina två getter, Lisa å Kajsa.

Hönsorna, Inga å Iris, kom till oss i mars i år ihop med Tore, en skallig tuppstackare. Han hade åkt på rejält med stryk av sin bror.

Veronica fick tag på dem av en slump, då hon på jobbet, berättade om att vi ville ha dvärgcochins på gården. Banka ihop ett hönshus gick fort sedan vi hade vart o tittat på dem hos ägarn.

 

 

Den tidiga vårvärmen i år, fick Veronica att sparka igång mig med jordkällarn, jag höll ju bara på med kompletteringen av verandan på lidergaveln. Hon hade redan kånkat ut all bråte som blivit av hyllorna o trälådorna där. Sedan återstod det där lilla?!... det som murknat till en jäkla sörja.

Många spänner blev det...

Men stunden kom då den sista hinken med sörja burits ut och endast ett vått jordgolv återstod.

 

 

En trappa till höskullen i ladan har jag snickrat ihop. Måste övernatta där uppe minst en gång innan halmen forslas bort.



 



Campingen i Kolboda faller mer o mer i glömska.

 

Getterna Lisa o Kajsa var visserligen väntade, men tiden rann iväg med väldans fart då vi höll på o förberedde det gamla gresahuset till dem. Stängsel bankades upp med eltråd, ett osäkert val då vi inte var helt 100 om dem höll sig innanför den.

 

En berså fick vi till också ifjol... vi har inte suttit där en endaste gång än. 

 

I ärlighetens namn händer det inte särskilt mycket på gården förrän det måste. Lösningarna blir förverkligade först i sista stunden och ibland blir det faktist bäst resultat då.

 

 

Veronica gillar det där med typ odling o grönsaker o sånt. Bara o banka ihop kragarna, på med lite plast på insidan och vips... så har man massor med jord o skyffla in i dem. Det här sysslade vi med under midsommarhelgen ifjol.

 

 

Sen hade vi två pållar på besök ett par veckor i stöten, Maggan o Ramses. Stolparna och tråden hade vi hjälp till å få upp, även det i sista stund. I år har dem inte varit här mer än ett par veckor...



Hade all ve'n i logen sen jag köpte den på hösten -12, då vi fick tillgång till gården. I augusti ifjol städade vi ur sidobyggnaden vid ladan och gjorde iordning den för veden. Blev himla bra det där.

 

 

Första augusti kom Nisse till jordelivet i ett stall nere i Hultsfred, men han är tillverkad av Åkarpskatterna Mimi och antagligen Musse, en hankatt som sätter på alla honkatter på området.

Det roliga är att Veronica råkade bevittna kärleksstunden, hon sa att Mimi blev överrumplad av Musse och hamnade på rygg. Så med all sannorlikhet blev Nisse till i en missionärställning.

 

Lille Nisse fick komma hem till oss i början av oktober och har sen dess vart en irritationsmoment... enligt Tussi o Pluto. Vi har dock inte märkt nåt. Han är en såå skön o go grabb.

 

Det köptes lite grus i våras, och även ett litet växthus... jag ska få tomater i höst, kanske gurka med.

 

Lisa dog i december -12, hon blev 15 år tror jag. Efterlämnade sin getdotter Kajsa som blev närapå tokig i sin ensamhet, så var tvungna att ordna fram sällskap till henne innan hon blev allt för förstörd.

På Blocket hittade vi två söta kompisar till henne, ett syskonpar. Malte, en bock och syrran Lilla My, bägge två hysteriskt rädda för oss.

 

Välkomna till fjäderfäna

 

 

Växthuset i tidig vårkrus. Kunde knappt ana hur det skulle se ut i juli, fem månader senare.

 

Sensommaren ifjol sysselsatte jag mig med stenröjning i trädgårn. Jävlarna slår lite väl hårt mot knivarna på gräsklipparn, så jag beslöt o förklara krig stenarna... vem kunde ana att det finns sten i Småland. Men jag ger inte vika, jag ska vinna om det så blir det sista jag gör. Veronica bad mig att gå igenom mina försäkringar och skriva ett testamente, hon är så omtänktsam, hon är så mån om min hälsa...

 

Inne i huset har vi förnyat litet i köket. Vi rev ner lite skåp och hittade en dörr... till storstugan. Vi, likaså som dem tidigare ägarna, behöver utrymmet för förvaring måste återigen gömma dörren bakom skåp och vitvaror. Men den kommer att bli framtagen nångång...

 

 

Efter ett par månader av övning ploppade det fram tre ägg som senare lyckades bli till tre små kycklingar. För enkelhetens skull döpte vi dem till, Yksi, Kaksi o Kolme. 

 

Här är Yksi

 

Medans Tussi satt i fönstret ifjol...

 

... visade Pluto att han inte bangade för lite fysiskt arbete. Han gjorde så gott han kunde...

 

Stenbumlingarna kom till användning direkt och fann sin rätta plats utan problem.

 

Usch... kanske man skulle ta in på camping igen...

Inför vintern

Införskaffades lite ved som sagt, totalt nu 13 säckar blandved. Räcker nog precis över vintern, men mer finns att köpa här i närheten så det känns iaf lugnt. 

 

 

Blev ett par jäktiga fredagar, ett antal vändor till Vimmerby som vi då passade på att shoppa i stan under.

 

 

 

Hemma igen fortsätter mitt jobb med att få ner Sumatradjungeln till normalt högt gräs. Får vi inte ner detta och bort från backen innan snön blir det ett eländesjobb på våren sen.

 



 



 

Veronicas lökplantering som blir fint till våren med alla möjliga färger på blommorna.

Lite planteringsjord på innan löken.

 



 



 

Taron fick agera skottkärra, för annars hade vi inge chans å få undan gräset. Att en liten yta kan ha så mö skit inser jag nu.

 



 

 

Virre ger råd till mig hur jag ska köra ut på hagen på bästa sätt. Tippar av gräsavfallet ut där.

 



 

 

Hennes planteringsbänk ska på plats i gavlen på lidret. En rostfri diskbänk hittades på jobbet på LSK, under ombyggen finns det jäkla massa nyttiga prylar å få tag på. Sen ska dit ett litet trädäck också så hon kan stå stadigt, mot sommarregnet även ett litet tak.

 



 

 

Min hobby får vänta...

 

 

Förresten så i eftermiddags vid femsnåret, sprang det två hästar utan ryttare förbi vårat hus. Dom hade tydligen rymt från sin inhägnad. Vi sprang efter dom och hittade dom ståendes på landsvägen nedanför. Jag fick med ett par morötter med mig för å locka på dom, men även om Virre gjorde allt hon kunde, sprang hästarna som skrämda iväg längs en grusväg upp in i skogen. Jag följde efter dom medan Veronica gick iväg för att få tag i ägarna, trodde det var nån utav grannarnas pållar. Visade sig att det var ägarna som arrenderat vår hage innan vi flyttade in. Allt ordnade sig å hästarna kom till rätta igen...

 

hörs...

Äntligen igång

Så dags att börja inflyttningskarusellen efter några om och men. 4:e oktober fick vi nyckeln och därigenom tillgång till torpet, avstyckningen däremot dröjer iom lantmäteriet har tydligen mycket att göra. Själva ägarbytet kommer först efter det.

Släpet har fungerat som förråd nere på campingen i Kalmar och var fylld till brädden med prylar och man har, trots allt, samlat på sig saker under snart tre år.
Fredagmorgonen veckan efter gick då färden mot första helgen i stugan. Tussi å Pluto fick åka i Taron med mig, medan Virre kom upp till kvällen.

 

 

Visste att dagen skulle bli hektisk, hade en hel del å fixa innan sängdags. Däribland hämta ved från Vimmerby och möbler från Frödinge. Väl framme vid gården möttes jag av Tobbe som vi köper luftvärmepump av och Thomas från Länsförsäkringar som ville kolla upp huset. En elektriker från IG Elektriska i Silverdalen kikade också förbi och konstaterade att elen i huset inte var farlig att användas.

 

Lastar ur prylarna in i garaget i ladan och släpet blir tomt för första gången på tre år. Åker till Fagerströms maskin där veden finns och får hjälp med inlastning av den in i släpet. Tre pallar får plats och nästa vecka fredag hämtas ytterligare elva stycken pallar, undrar hur långt dom räcker?



 

 

 

Saker å ting gick inte så väl som planerat. Det hann bli mörkt innan vi kunde öppna vattnet till huset, som då visade att en kulventil inte gick att stänga och tvättställsblandaren i toan läckte som fan. Antagligen var blandaren sönderfrysen och kulventilen trasig. Ventilen gick till en vattenutkastarn i fasaden och iom frost under kommande natten riskerade spräcka kranen på utsidan kunde vi inte ha vattnet på. Det kunde vi inte haft ändå för blandaren läckte vatten ner på golvet i toan, som inte har våtrumsmatta utan nån konstig jäkla korkmatta. Så vi fick stänga av vattnet å släppa ut trycket igen.

 

Lördagen var fin väderleksmässigt och var tänkt att tillbringas ute i trädgårn med gräsröjning och rensning av snårbuskar. Istället blev det en tur till "stan" för inhandling av diverse rördelar och en blandare. På det en bit mat och en tur till Frödinge för en kopp kaffe tog återigen en större del av dom få ljusa timmarna.

Väl hemma i huset satte jag igång med rörjobbet och fick allt å fungera... förutom toastolen. Fanskapet ville inte fylla på behållaren med vatten nu, hade gjort det innan dock. Skit å avlagringar täpper väl igen påfyllningsröret, stänger ännu en gång vattnet å släpper ut trycket. Då hör jag hur den suger luft i behållarn och förstår att den är återigen öppen. Öppnar vattnet igen och allt fungerar, bägge varmvattenbehållarna ger också nu härligt varmt vatten.

 



 

 

Söndag förmiddag kom jag så äntligen igång med röjningen. Hade sett fram emot den hur länge som helst och resultatet väntade inte på sig.

 



 

 

Ljuger inte när jag säger att gräset på "framsidan" sträckte sig uppåt 50-60 cm och gräset på "baksidan" över metern, den sistnämnda åker ner nästa helg.

 





 

 

 

 

Börjar skönja hur trädgårn egentligen ser ut. Staketet kommer fram också, men finputsningen väntar jag med tills allt högt gräs är nere. Virre kan det där med beskärning av träd, så hon tar nog den delen. Jag kan hålla stegen.

 

 

Hagen bakom ladan nyttjades till för några veckor sen av ett par hästar som ett par från Hultsfred äger. Tyvärr trodde säljarn att vi inte ville ha dom där, så han bad ägarna flytta hästarna. Så fel han hade och tyvärr tror jag inte hästarna kommer tillbaks i år iaf.

 

 

 

Två gånger två meter yta av storstugans utrymme tar denna pjäs. Vi får se hur vi piffar upp den senare, lite lätt sådär. Jag hade sönder Veronicas golvlampa. 

 



 

Vedspisen i köket värmer hyfsat gott när vi hade eldat väck fukten. 

 



 

 

En rejäl diskbänk finns och det är ju inte illa. Skåp finns det gott om för vårt behov.

 

Vi hade inget matbord kvar, och varken Veronica eller jag hade större lust å slänga ut stora pengar på nytt. Som av en slump efter jobbet, när jag var på Autoexperten i Kalmar, tog jag en sväng  in till Stadsmissionen som ligger intill. Dom har öppet bara på onsdagar och lördagar och säljer begagnat. Där hittade jag detta fina matbordsset, mms:ade en bild till Virre för hennes godkännande. Hon kom dit med Taron halvtimmen senare och vi lastade in möblerna.

Vad priset var? 200 spänn!

Virre pyntar med gardiner så torpet får mer ombonad och hemlik känsla.

 

 

Trappan till övervåningen känns helt ok å gå i fast vi måste klistra på halkskydd på trappkanterna. Ett par gånger har jag hållt på å hamna på arslet pga dom hala stegen. Fint räcke är den dekorerad med också.

 



 

Sängen ockuperas nästan alltid av två pälsmonster... katterna alltså.

 



 

 



 

Glasverandan kräver lite omsorg även om den på avstånd ser fin ut.

 

 



 

 

Vi har nog å göra ett par veckor framåt med huset, eller vad tror ni? 

 

På återseende